Min vardag i Guanajuato

De senaste veckorna har bestått mest av att leva mitt Guanajuatoliv, istället för att resa runt på massa annat. Det har varit väldigt skönt tycker jag! Och det är inte direkt som att det fattas saker för mig att göra på plats.

Här är ett axplock av vad jag har haft för mig på sistone. Jag har:

Upplevt konsert med symfoniorkester och cellosolist:

Konsert

Testat nya barer med utbytesstudentgänget:

Utgång med utbytesstudenter

Provat nya frukter (mamey!):

Mamey

Haft pizzahäng med klassen (strax innan hade vi spelat basket, därav mina träningskläder. Klassen kom till basketen direkt från lektioner och alla hade glömt sina gympaskor, därav bristen på träningskläder hos dem. Jag kände mig lite (ganska mycket) malplacerad när jag satt i linne funktionsmaterial på pizzahäng/fest, därav tjocktröja på trots värmen i rummet.):

Pizzakväll

Hängt på kemikonferens istället för flera vanliga lektioner:Kemikonferens

Haft heldagar av caféplugg:

Caféplugg

Spelat i basketturnering på skolans idrottsdag:

Basketturnering

Hängt med klassen och hejat på andra lag på skolans idrottsdag:

Hejarklack

Hängt på mexikansk afton på skolan för att fira Mexiko självständighetsdag i förskott:

Mexikansk afton

Dansat salsa inpå småtimmarna:

Salsa

Och gjort mycket annat.

Jag inser att jag har varit här ganska länge nu, jag har nästan gått i skolan i en och en halv månad redan! Det ger mig en lätt panik över att jag snart ska åka hem. Det gör också att jag inser att jag kanske inte längre kan glida lika mycket på att jag är en utbytesstudent på lektionerna.

En stor del av betyget här beror på hur aktiv man är på lektionerna, alltså hur mycket frågor man svarar på och ställer. Jag tycker i princip att det är en jättebra idé eftersom inte alla presterar bäst under skriftliga-provsituationer, men det är synd att jag presterar så himla dåligt under aktiv-på-lektionerna-situationerna här. Häromdagen ville en lärare hjälpa mig, och frågade mig rakt ut om jag ville ha poäng för aktivitet på lektionen, och så fick jag en fråga till bara mig. Jag fattade frågan men hade inte fattat vad han tidigare hade sagt under sin tio minuter långa förklaring till hur man skulle lösa frågan, vilket gjorde det hela bökigt att svara på. Mitt spanskavokabulär är inte riktigt så välutvecklat att jag kan säga något lite lagom vagt heller, så förmodligen var det enda jag lyckades visa under den frågestunden att jag inte hade fattat någonting överhuvudtaget.

Något som i alla fall känns skönt i sådana situationer är att jag känner ett otroligt stöd från min klass, och när jag satt där under grillningen av min lärare (okej, den extremt tålmodiga tystnaden som betydde att jag hade väldigt, väldigt långt tid på mig att hitta på ett svar, som jag ändå inte kunde grunda på något vettigt) så tänkte jag samtidigt på hur flera av dem tidigare har sagt snälla och uppmuntrande saker efter jag har gjort halvtaffliga försök att vara aktiv på lektionerna. Då kändes grillningen mycket mer uthärdlig.

De senaste dagarna har jag flera gånger fått frågan vad som är det bästa med Mexiko. Då kan jag utan att tveka svara Människorna. Gång på gång imponeras jag över hur öppna folk är här, och hur nyfikna de är på andra människor. Jag har känt mig insläppt och välkomnad av min klass från dag ett, och har aldrig behövt kämpa för att få synas eller för att få vara med, vilket jag var beredd på att göra. När jag hade varit här i en månad pratade jag med en i klassen för första gången, och han berättade att han hade velat prata med mig länge, men att jag alltid hade varit så upptagen. Det var ju liksom så många som ville prata med mig. Det är en otrolig kontrast mot de berättelser jag har hört från vänner som har varit utbytesstudenter i Sverige! Då har folk på sin höjd varit artiga och trevliga i skolan, men utbytesstudenterna har behövt mycket tålamod innan de har blivit insläppta i gäng och sammanhang på riktigt. Jag hoppas verkligen att jag hinner bli tillräckligt mycket mexikan här för att få ta med mig den här naturliga öppenheten när det blir dags för mig att åka härifrån! Men innan dess ska jag ta tillvara på den här chansen jag har att få vara mitt bland dessa fantastiska människor, som dessutom fortfarande har tålamod nog att prata långsamt med mig och förklara ord efter ord. Hej så länge!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s