Tag Archives: Lincoln

Möten

Innan jag flög tillbaka till Sverige så besökte jag Auckland och Wellington igen, i väntan på anslutningsflyget tillbaka till Christchurch åt jag frukost i hostellets matsal, spagetti och tomatsås på burk (det blir inte mycket mer glamoröst än så), när jag började prata med en av städerskorna. Hon hade mycket att lära mig om världen, människor och platser. USA skulle man vara försiktig med, det var klart. Det gick bra att hälsa på, men sen vara det nog bäst att hålla sig borta. I Indien hade en grupp turister tydligen just blivit nedskjutna så det var också bäst att hålla sig ifrån. Så fortsatte konversationen uppblandat med diverse politik och visdomsord. Ibland försökte jag flika in något själv med det stod snart klart att jag nog helt enkelt gjorde bäst i att hålla tyst och nöja mig med bekräftande läten då och då.

Under tiden i Auckland och Wellington hade jag glädjen att ta en titt på Weta studios som skapat fantastiska modeller, kulisser och rekvisita till några av de bästa filmerna i modern tid. Bäst kända är de så klart för Lord of the Rings. Inte allt för lågt från Auckland finns Matamata, där utomhusscenerna för Hobbiton filmades. Filmplatsen består av närmare ett femtiotal individuella hobbithål, tillsammans med fruktträdgårdar, träd och paviljonger och The Green Dragon Inn, där besökarna serverades dryck och mat.

För att sträcka lite på mig tog jag en dag en båttur ut till Rangitoto Island där jag började prata med en Amerikansk tjej som jag umgicks med fram till middagstid samma dag. Tyvärr har jag redan glömt hennes namn, därmed inte sagt att det inte var kul att ha någon att vandra omkring med, det är oftast roligare att uppleva saker tillsammans med någon annan.

När jag nu ser tillbaka på mina dagar i Auckland och Wellington, men också på min tid i Nya Zealand i allmänhet, kan jag konstatera att även om jag kommer att ha starka minnen av platser och upplevelser så kommer mina minnen av människor att vara lika starka. Så mycket har jag lärt mig när jag rest omkring i Nya Zealand, att platser definieras av de människor du upplever dem med. Från möten med andra tar vi med oss minnen och i många fall ny vänskap. Kanske är den största behållningen med resandet inte alla platser vi ser utan de människor vi möter, oavsett om dessa möten resulterar i visdomsord, en kortare bekantskap eller en livslång vän.

"Kanske är den största behållningen med resandet inte alla platser vi ser utan de människor vi möter"

“Kanske är den största behållningen med resandet inte alla platser vi ser utan de människor vi möter”

Med det inlägget tackar jag för mig och önskar alla resande för nästa läsårs utbytesstudier lycka till! Ni kommer garanterat se mycket och tar förhoppningsvis med er lika många upplevelser hem som jag . Jag vill tipsa er att spendera lite pengar och ta chansen att se landet ni befinner er, det är värt det.

Om någon av er har några funderingar om allt som måste fixas inför resan, vart ni än åker (jag har en killer packningslista), eller några funderingar om Nya Zealand i allmänhet så kan jag förmodligen hjälpa till i alla fall lite. Mycket välkomna att kontakta mig, det är alltid kul att prata om resor!

/Robin

Advertisements

Sommar mitt i vintern

Ett riktigt blogginlagg fran utlandet ska skrivas pa ett icke-svenskt tangentbord. Har kommer ett om:

Vader

Vader ar viktigt. Forsok att forestalla er vad vi skulle gora om vi inte hade vadret. Vad skulle vi klaga pa nar vi kom till jobbet pa morgonen? Vad skulle vi prata om nar vi inte hade nagot att saga pa den forsta nervosa daten? Och vad vore val nyheterna utan vaderleksrapporten?

Innan jag akte till Nya Zeeland sa trodde jag att vadret har skulle vara ungefar som hemma, skont da finns det alltid nagot att prata om tankte jag. Efter min forsta manad i landet sa insag jag att jag hade bara delvis ratt. Visserligen var temperaturen ungefar densamma som i sodra Sverige, men efter en manad med nastan oavbrutet solsken sa fanns det liksom inte sa mycket att prata om. Standarkommentaren “jaha, skitvader idag ocksa” fungerade inte sa bra. Nar det trots allt regnade den dar forsta manaden sa lyckades det gora det pa natten. Ett konstigt land tankte jag och aven om Nya Zeelands bonder sakert grat sig till somns varje natt sa var turisten i mig mycket nojd.

Till slut var jag tvungen att inse att daligt vader aven forekommer i Nya Zeeland, men da var jag redan pa skolan och hade annat att tanka pa sa det gjorde inte sa mycket. Trots allt sa kunde jag ju klaga pa vadret igen, det galler att se det positiva.

Eftersom sommarvadret var sa likt det svenska sa forestallde jag mig att aven hosten och vintern skulle vara ungefar densamma, dar hade jag valdigt fel. Nar loven borjade ramla av traden sa insag jag att det maste vara nagon slags host pa vag. Det var fortfarande lite svart att forsta eftersom det fortfarande var 20 grader varmt pa dagarna, men lov som ramlar av trad brukar trots allt vara synonymt med host.

Maj ar Nya Zeelands forsta vintermanad, aven om riktig vinter inte kan forvantas innan juni-juli. Nar jag skriver detta ar det sa till slut juni och jag maste anta att jag nu upplever den riktiga Nya Zeelandska vintern. Haromdagen hade vi faktiskt minusgrader, det vill saga mitt i natten nar vi lag och sov. Pa dagarna ar det sa klart 14 grader varmt, hygglig sommarvarme skulle vi kalla det dar jag kommer ifran. Inte regnar det egentligen sa mycket heller (forutom pa mig nar jag skulle ut och vandra haromdagen), utan vi har precis lika manga dagar med harligt solsken. Min forvirrade hjarna ropar efter sno och kyla och kan inte riktigt forsta konceptet med sommarvader pa vintern, min kropp ar dock mer nojd eftersom den inte maste frysa nar jag ar ute.

Trots allt sa ser jag fram emot att komma hem till Sverige I borjan av juli, men det Nya Zeelandska vadret tar jag garna med mig

/Robin


Val

Vi gör alla våra val i livet, somliga bra och somliga dåliga. För mig var Nya Zeeland ett av det bästa jag gjort, att resa omkring och se landet var otroligt, samtidigt var Lincoln University ett av mina sämre val.

Redan från min första dag vid Lincoln så kände jag att jag inte trivdes, en känsla som jag då hoppades på skulle bytas ut efter ett tag. Efter två och en halv vecka kunde jag inte förstå varför jag vantrivdes och räknade ner tiden tills det vara dags att åka härifrån. Det har nu gått nästan sex veckor och situationen är lite ljusare. Tidvis har vi mycket att göra, när du har mycket att göra är det svårare att fokusera på att du inte trivs.

Jag försöker förstå varför jag inte trivs här, kanske för att det är första gången jag bor kollektivt och måste dela toalett och kök? Diskberget som alltid möter mig, den värdelösa ugnen och den sjukhussterila inredningen i rum och kök är deprimerande. Kanske är det för att jag är inne på mitt fjärde år med universitetsstudier och börjar ledsna, eller kanske är det för att vart jag än ska med bussen från Lincoln så tar det en timme vilket ofta resulterar i att du blir kvar här på kvällarna.

Ibland känns som om jag blivit inslängd på en lekskola, jag tror hälften av studenterna bara är här för att festa varje kväll och struntar i allt annat. Kanske är anledningen att jag inte trivs att jag hade en sådan fin upplevelse när jag reste omkring och egentligen inte hade någon lust att återvända till skolan utan bara ville fortsätta resa.

Sjätte veckan på Lincoln och det känns lite bättre än första, bättre än dagen jag kom hit och bara ville vända och åka härifrån, men inte bra, jag vill fortfarande härifrån. Jag skulle vilja vakna varje och tänka på vilken härlig dag det kommer att bli, istället räknar jag fortfarande veckor. Sex veckor snart gjorda, det borde betyda att jag nästan genomfört en tredjedel av terminen.

Att jag har fått en dålig början det är klart, att jag gjorde fel val likaså, men jag hoppas kunna vända det till något positivt och ha en bra tid vid Lincoln. För det är egentligen inte någon dålig skola och det finns så mycket som är kul i Nya Zeeland.

Vi gör inte alltid rätt val och det måste vi leva med.

/Robin


Att leva drömmen

I skrivande stund är det den 28 februari 2013. Kiwis har börjat kombinera shorts och jandals (eller flip-flop) med dunvinterjacka. Det är en månad sedan jag kom till Nya Zealand. Jag är förvirrad och jag lever drömmen.

Ja kanske jag inte lever drömmen nu för tillfället eftersom jag plågas av lite skuldkänslor då jag borde plugga inför nästa veckas föreläsningar och säkert har jag någon uppgift som också borde förberedas. Innan jag börjar beskriva varför Nya Zeeland är så fantastiskt måste jag först tillägga att det har varit svårt att börja plugga igen. Svårt, inte främst för att lektionerna är krävande (jag kommer nog att få kämpa med några), utan svårt för att jag drabbades av ångest när jag på allvar insåg att jag inte skulle resa till ett nytt ställe nästa dag och att jag inte skulle träffa alla fantastiska människor som jag rest omkring med på ett långt tag eller kanske aldrig igen.

Det är nu torsdag vilket innebär att jag har varit på Lincoln University i fem dagar. För mig har det varit svåra dagar, omotiverade dagar, viljan att komma iväg bort härifrån, göra något kul, klättra upp för ett vattenfall, kasta sig ut från en klippa eller undersöka kroglivet i någon mysig stad har varit stark. Det är baksidan med att resa, att det finns en verklighet som lurar och som du måste komma tillbaka till, även om den verkligheten råkar befinna sig på Nya Zealand. Jag har dock bestämt mig för att göra mitt bästa för att spotta verkligheten i ögat, att utnyttja tiden här å det mesta och ta alla chanser som ges att utforska landet och vidga mina vyer. Nästa helg åker vi tvärs över landet för att äta konstig mat på en festival och simma i kolsvarta grottor, verkligheten lämnar jag på skolan.

Att lämna verkligheten vad just vad jag gjorde när jag den 28 januari 2013 landade på Christchurchs flygplats för att påbörja min resa runt om i landet. Sedan dess har jag levt drömmen, en dröm som jag inte visste fanns där men som jag under resans gång insett att jag haft. Nya Zeeland är så lång ifrån chartersemestrarnas bleka hotell och lika bleka stränder som du någonsin kan komma. Här är stränderna gyllene, skogarna gröna och landet spännande att se och utforska. Det är svårt att beskriva Nya Zeeland och dess natur, den är så omfattande, varierande och så obeskrivligt vacker, och den tar aldrig slut. Aldrig. Var jag en vänder mig så möts jag av fantastiska vyer, av berg, hedar, glaciärer och inte minst mängder av fina sjöar. Till slut kan du inte ta in allt längre och en sjö som du skulle kunnat sitta och njuta vid i timmar hemma blir inte mer än en i mängden. Den känslan kommer jag att skratta åt när jag kommer hem, inte kunna förstå och jag kommer förmodligen dumförklara mig själv. Men när du är här så inser du, det finns så mycket och även om jag reste runt i Nya Zeeland ett år i sträck, såg allt, gjorde allt så skulle jag vilja komma tillbaka och göra allt igen.

2 Robin

Cathedral cove

Under min tid här har jag gjort många saker. Den ena mer utmanande och rolig än den andra. Några upplevelser sticker dock ut extra mycket. Att hoppa bungy utanför Queenstown var stort. Stort i alla bemärkelser, höjden på hoppet var 134 m. Jag är inte ofta rädd eller särskilt nervös, men när du står på en liten plattform, kollar ner och vet att du ska hoppa med huvudet först då är du rädd, jag lovar. Känslan i magen återfinner sig nästan när jag skriver det här.

Staden Queenstown på västra delen av Sydön är en pärla. Här stannade vi några nätter inte bara för att underhålla oss med bungy, forsränning, canyoning och andra extremsport, utan lika mycket för att insupa stadens atmosfär. Queenstown är en pulserande stad, men samtidigt väldigt avslappnande. De lugna dagarna spenderas vid stranden, utforskande omgivningen eller ätandes på någon av stadens uteställen. På nätterna går du all-in på krogarna eller spelar biljard tillsammans med vännerna. Det är vad som gör staden unik för mig, den underbara stämningen som du känner direkt när du kommer in i staden, människors öppenhet och känslan av att det bara ordnar sig.

Men även om Queenstown är en pärla och bungyn var en mäktig upplevelse så finns det städer över hela världen, bungy likaså. Det jag främst kommer ta med mig från Nya Zeeland när jag åker härifrån är naturen och där hittar jag också mina främsta upplevelser. I Waitomo Caves simmar du, klättrar, krälar och flyter fram genom en underjordisk grotta, taket är fyllt av lysmaskar som du tydligt kan se när du stänger av din pannlampa. Mt. Cook är ett av landets högsta berg och bjuder på mycket fina vandringsleder och vyer. Här spenderade jag bara en eftermiddag och skulle gärna komma tillbaka och göra en ny vandring. Min främsta naturupplevelse under resan var Tongariro National Park på Nordön- Nya Zeelands äldsta naturreservat och kanske den vackraste miljön du kan hitta i hela landet. Här spelades de flesta av scenerna från Sagan om Ringens Mordor in. De fortfarande aktiva vulkanerna användes för att porträttera Mount Doom. Miljöerna varierar mellan karga stenlandskap, stelnad lava, lummiga hedar och blågröna sjöar. Att bestiga Mount Ngauruhoe som är det riktiga namnet för Mount Doom är det fysiskt mest ansträngande jag gjort i mitt liv, särskilt som jag hade gått en hel del innan det. Belöningen var häpnadsväckande vyer och en bra känsla. Dagen var fantastisk.

Robin 2

Utsikt från Mount Ngauruhoe (eller Mount Doom som det heter i Sagan om ringen)

Det är min status och mitt Nya Zeeland så långt, jag har gjort mycket, jag vill göra mer och kommer använda så mycket av min tid här som möjligt för att göra just det. Mer, mer än verkligheten.

/Robin


Det finns en myriad av grejer som måste fixas…

Robin har planerat sin resa till Nya Zeeland väl. Nu delar han med sig av sina tips.

Det är nu den 7 januari 2013 de flesta som ska utomlands har förmodligen redan åkt iväg, för mig börjar resan i slutet av månaden. Innan du åker utomlands är det en del saker som måste skickas in och ordnas med, det kan verka mycket men är egentligen ingen fara. För er som precis som jag gillar att lista saker som ska göras tänkte jag därför skriva en lista så att ni vet vad jag pratar om. Ni som inte tänker åka själv behöver nog inte läsa det här inlägget för det blir nog lite långtråkigt.

  1. Ansökan. För de flesta utbyten utanför Europa ska ansökan vara inlämnad till International Office i november för utbyte kommande läsår, men det skadar ju aldrig att börja fylla i allt redan månaden innan. Värt att tänka på är att det är meriterande med föreningserfarenhet eller annan erfarenhet från ideellt arbetet både inom och utom skolan och att det dessutom kan vara direkt avgörande om du genomfört Buddy Programmet eller inte. Så mitt tips är att gärna organisera dig i någon förening (om du inte redan gör det) och gå med i Buddy Programmet (Buddy ger 1 p. av ansökans maximala 15 p. och Buddy Group Leader ger 2 p.). Tänk på att ansökan bara skickas in en gång per år vilket innebär att om ni åker på vårterminen så måste ni ha bestämt er 13-14 månader innan ni åker.
  2. Vänta på besked om utbytesplats. Jag tror jag fick mitt redan i januari.
  3. När Umeå Universitet nominerat dig till en utbytesplats är det dags att göra själva ansökan till det universitet som du ges möjlighet att göra utbytet vid, i mitt fall alltså Lincoln University. Ingenting är officiellt klart innan du fått skolans erkännande, men i normala fall ska det inte vara några problem.
  4. Börja bunkra pengar, det kommer behövas. Att skriva ihop en budget är inte heller en dålig ide.
  5. Om du åker utom Europa är det därefter dags att börja kolla på visumansökan. Till vissa länder går ansökan enkelt, om du ska till USA kan du förvänta dig att drunkna i papper. Jag var tvungen att skicka mitt pass tillsammans med ansökan till det Nya Zeeländska konsulatet i London och fick mitt visum via e-mail på bara några dagar men sen kom självklart passet bort i posten vilket resulterade i att jag var utan i över en månad. Sammanfattningsvis, det kan vara bra att söka visum i tid.
  6. Så fort du fått visum, börja kolla på flygbiljetterna. Det lönar sig att kolla runt för priserna kan variera ganska kraftigt. Jag använde mig av skyscanner.com och momondo.se. Försök att vara lite flexibel med datumen, ibland kan det skilja minst 1 000 kr på bara någon dag. Till slut bokade jag resan genom Resia, vilka hittills har varit trevliga att ha att göra med men egentligen inte erbjuder något mer än de billigare researrangörerna på nätet, så i efterhand vara det kanske inte så smart.
  7. När du vet att du har en utbytesplats och att du tar dig dit utan att bli ruinerade är det dags att ansöka till de kurser du vill studera och att se till att få någon form av boende.
  8. Det är egentligen det viktigaste eller allt som måste ordnas men det finns en myriad av grejer som i alla fall jag inte hade tänkt på innan som måste fixas. Jag listar de jag kan komma ihåg.
    • Sök stipendium. Jag hade turen att få ett. Organisationen Global Grant tar ut en mindre avgift för att leta reda på tänkbara stipendium efter dina preferenser, vilket definitivt kan vara värt pengarna (det var det för mig). När du ansöker om stipendium så frågar många efter en budget, gör en. Den är bra att ha på egen hand också för att få en uppfattning om hur mycket du kommer spendera.
    • Hyr ut din bostad i andra hand (om du planerar att komma tillbaka). Bra att veta om du hyr bostad av Bostaden är att du i vanlig ordning måste ansöka hos din värd men att bostaden inte godkänner andrahandshyresgäster som redan har ett kontrakt hos bostaden när andrahandsuthyrningen är tänkt att börja.
    • Börja köpa på dig alla grejer som du inte har och måste ha innan du åker men tänk på att det är mycket som kan köpas på plats, det kan däremot inte reseväckan eller ryggsäcken som du packar i. Det kan vara kul att ha med sig en kamera så tänkte i alla fall jag och köpte en. Tänk på att de flesta flygbolag inte erbjuder särskilt stort eller tungt handbagage (en ryggsäck väger mindre än en väska). En guldstjärna till British Airways som låter dig plocka med 23 kg i kabinen.
    • Kolla med din bank om de tar ut några avgifter för uttag utomlands, de flesta banker tar ut en avgift vid uttag utom Europa och närmast samtliga tar ut en valutaomräkningsavgift på 1.5% både inom och utom Europa. ICA Banken tar inte ut någonting.
    • Säg upp ditt telefonabonnemang. Om du har anlitat ett mindre nogräknat företag (läs Halebop) kommer du ha tre månaders uppsägningstid vilket innebär att du måste vara ute i god tid om du inte vill göra som jag och betala för 1,5 månad i onödan. Ja, Halebop gillar inte sina kunder.
    • Kolla upp dina försäkringar. När du åker via utbytesavtalen är du försäkrad genom Kammarkollegiet två veckor före och två veckor efter studiernas början och slut.
    • Köp en reseguide om du gillar något att ta i. Min egen från Rogue Guides var förbaskat bra värde för pengarna.
    • Boka en rolig resa i landet om du har möjlighet att resa runt antingen efter eller före studieperioden. I Nya Zealand åker du med Kiwi, Magic eller Stray. Kiwi är partybussen med många yngre, Magic och Stray något äldre och kanske lite mer fokus på annat. Jag åker själv med Stray så mer om det när jag har egen erfarenhet. Betala inte för mycket för de här bussarna eftersom de alltid har extrapriskampanjer. Beställ innan november som jag gjorde så får du i vart fall ett hyggligt pris, Mitt respass kostar nu 886 NZ dollars men jag betalde 550 NZD.

Det var allt för nu!

/Robin